Historik

[Hem]

Under tidig höst 2009 köpte bostadsrättsföreningen Vilunda-Borgen hela det stora kvarteret efter Centralvägen ovanför stationsområdet. Kvarteret utgörs av Centralvägen -  Optimusvägen -  Finspångsvägen och Genvägen.

Husen är ritade av arkitekten Nils Rasing och byggda redan 1951. Slutsatsen man drar är att det redan då fanns en idé om att bygga Upplands Väsby, inte bara till en väl fungerande förort utan till en riktig förortsstad. Detta speglar sig i hela bostadsrättsföreningen Vilunda–Borgens förvärv. Det är helt enkelt ett vackert stadskvarter som Nils Rasing ritade.

På 50-talet användes det allra bästa material man kunde få tag i vilket var en reaktion på krigsårens ständiga ransoneringar och brist på kvalitet. Detta framkom inte minst efter besiktningen i samband med förvärvet. Husen är i särklassigt bra kondition och det är inte mycket som behöver åtgärdas den närmaste tiden.

[Husens historia]

Egentligen borde hela Upplands Väsby kulturskyddas – jorden är nämligen alldeles svart av fornlämningar och på den mark där bostadsrättsföreningen Vilunda–Borgen ligger har människor bott och verkat i tusentals år.

Under medeltiden var livet koncentrerat kring de två kyrkorna på orten; Fresta kyrka och Eds kyrka. Den förstnämnda är från 1200 talet och den sistnämnda från 1100 talet och med unika målningar av den medeltida kyrkomålaren Albertus Pictor. Kyrkan lär ha byggts av utländska munkar som bodde i Sigtuna. Ett snäpp tillbaka i historien och vi hamnar i den tid det ristades runor i sten. Under åren har det hittats 76 tydbara runstenar i trakten och fyra av dem i Vilunda. På en av dem står att läsa att: ”Gudlög reste till minne av sin man”. Så blev Gudlög odödlig.

Långt, långt senare började samhället Upplands Väsby ta form. Järnvägen byggdes, spåret mellan Stockholm och Uppsala. Byggstarten 1863 innebar en omvälvning för alla samhällen efter sträckningen så också för Upplands Väsby och det började med att stationshuset stod klart 1865. Stationsbyggnaden fick nytt utseende 1908 och har sedan dess genomgått en hel del moderniseringar.

Kommunen fick sitt namn tack vare järnvägsstationen. Tidigare hette platsen Väsby Gård efter den största gården i trakten.  Järnvägsstationen betydde bra kommunikationer och bra kommunikationer drar till sig industrier och företagande. De två största och mest betydande industrierna som tidigt kom till Upplands Väsby var Metallverken och Optimus. Metallverken är idag nedlagt och av Optimus finns bara lokalerna kvar och så Optimusvägen som är en av adresserna till bostadsrättsföreningen Vilunda – Borgens kvarter. (De flesta som campat och bott i tält har träffat på någon av Optimus mest kända produkter nämligen olika typer av fotogen- och spritkök.)

Samtidigt som industrierna flyttade till Upplands Väsby vidtog ett intensivt byggande som håller på än idag. I början av 50 talet vädrade människor äntligen morgonluft efter kriget, det gick att få tag på beständigt och högkvalitativt byggnadsmaterial – det använde arkitekten Nils Rasing när han minutiöst ritade husen i kvarteret i Vilunda som idag är bostadsrättsföreningen Vilunda – Borgen.

[Arkitekten Nils Rasing]

Det syns lång väg att husen i kvarteret Vilunda 6:3, 6:17 och 8:1 är  arkitektritat. Titta bara på detaljerna i fasaden och hur husen sluter an till gatuplanet, entréerna som är välkomnande småstadsaktiga och hur fönstren är rytmiskt placerade på fasaden – det finns en tanke bakom och den som har tänkt en gång i tiden är arkitekt Nils Rasing.

Han är en doldis idag, men på sin tid flitigt anlitat av de stora arkitektbyråerna. Han kan gott och väl räknas som en arvtagare till namn som Ragnar Östberg och Ivar Tengbom. När han under många år var anställd på Kooperativa Förbundets Arkitektkontor samarbetade han med arkitekter som Sture Frölén och den äldre Sven Markelius.

Han rörde sig alltså bland storheter. Markelius ritade till exempel Alva och Gunnar Myrdals villa i Bromma, tredje skyskrapan vid Hötorget, Sverigehuset på Hamngatan och Folkets Hus vid Norra Bantorget. 

Nils Rasing startade sitt eget arkitektkontor på 40 talet, han var född 1910, på Hornsgatan i Stockholm. Detta drev han parallellt med en rad uppdrag bland annat som stadsarkitekt i Upplands Väsby 1951 och det var också då som han ritade kvarteret i Vilunda.

Han jobbade i det lilla, men nogsamt och vackert. Tidigt ansågs han vara en utpräglad funkisarkitekt som sin jämnårige kollega Sture Frölén. Det är först på 50 talet han låter tala om sig och då med Vilundakvarteret och ett radhus på Oxundavägen i Upplands Väsby som han ritade parallellt med ett stjärnhusområde på Hagvägen. Hans sista verk är Posthuset i Jakobsberg som byggdes 1970. Nils Rasing dog 1976 bara 66 år gammal.